Still in the mood for following someone else's instructions I've added Hanne Falkenberg's "Studio Long" sweater to my collection of works in progress. It's not like working with Alice Starmore's "Donegal" pattern, though.
When it comes to Donegal, I'm more than happy working with Starmore's pattern and choice of colours - how could I not? - but there are some things I need to figure out to get the size right. Sleeve length, above all (knitting for myself is like knitting for a baboon) but I also enjoy thinking about details like how to make the shoulder join look as nice as possible.
Falkenberg's design is different: her constructions are so ingenious and intriguing it's difficult to modify the shape. Her "Studio Long" is knitted both sideways and diagonally, for example! Not that I think any modifications will be necessary, it's just that I usually can't help myself...
I've knitted one of her designs before, a vest called Blues, and found it quite fascinating. I remember not always being sure where I was, but I'd heard from various sources what a careful pattern writer she is I decided simply to follow the instructions and try not to even think about interpreting anything as something that she hadn't actually written. There's simply no need to as I don't think I've ever read better, clearer instructions than Hanne Falkenberg's. It's really relaxing: garter stitch, one colour at a time and not having to think - or, rather, being able to think about whatever comes to mind. If I had a television set, this would make for excellent telly knitting. Instead, it's conversation knitting.
Det är välgörande och avkopplande att följa andras instruktioner, även om jag oftast tycker att det är roligt att hitta på själv eller åtminstone göra om detaljer. Alice Starmore är oslagbar när det gäller färger, tycker jag, så då är det lyxigt att ha hennes kombinationer som jag aldrig skulle ha kommit på själv. Hanne Falkenberg är oslagbar när det gäller mönsterkonstruktion och skriver så tydligt att det inte kan bli fel. Det gäller helt enkelt att inte tolka in något som inte står där - något av en utmaning för mig som är ganska klåfingrig i fråga om beskrivningar, men samtidigt skönt. Gör man bara som hon skriver är det förvånansvärt enkelt att sticka en tröja så här på tvären och snedden samtidigt!
 |
| Starmore's "Donegal" and Falkenberg's "Studio Long" |
When it comes to Donegal, I'm more than happy working with Starmore's pattern and choice of colours - how could I not? - but there are some things I need to figure out to get the size right. Sleeve length, above all (knitting for myself is like knitting for a baboon) but I also enjoy thinking about details like how to make the shoulder join look as nice as possible.
Falkenberg's design is different: her constructions are so ingenious and intriguing it's difficult to modify the shape. Her "Studio Long" is knitted both sideways and diagonally, for example! Not that I think any modifications will be necessary, it's just that I usually can't help myself...
I've knitted one of her designs before, a vest called Blues, and found it quite fascinating. I remember not always being sure where I was, but I'd heard from various sources what a careful pattern writer she is I decided simply to follow the instructions and try not to even think about interpreting anything as something that she hadn't actually written. There's simply no need to as I don't think I've ever read better, clearer instructions than Hanne Falkenberg's. It's really relaxing: garter stitch, one colour at a time and not having to think - or, rather, being able to think about whatever comes to mind. If I had a television set, this would make for excellent telly knitting. Instead, it's conversation knitting.
Det är välgörande och avkopplande att följa andras instruktioner, även om jag oftast tycker att det är roligt att hitta på själv eller åtminstone göra om detaljer. Alice Starmore är oslagbar när det gäller färger, tycker jag, så då är det lyxigt att ha hennes kombinationer som jag aldrig skulle ha kommit på själv. Hanne Falkenberg är oslagbar när det gäller mönsterkonstruktion och skriver så tydligt att det inte kan bli fel. Det gäller helt enkelt att inte tolka in något som inte står där - något av en utmaning för mig som är ganska klåfingrig i fråga om beskrivningar, men samtidigt skönt. Gör man bara som hon skriver är det förvånansvärt enkelt att sticka en tröja så här på tvären och snedden samtidigt!